Skrivregler och riktlinjer
Du som skriver texter för webben, måste följa klarspråksprinciperna och våra skrivregler för att vi ska vara tillgängliga.
Du som skriver texter för webben, måste följa klarspråksprinciperna och våra skrivregler för att vi ska vara tillgängliga.
Klarspråk är myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Det handlar ytterst om demokrati, att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna.
Definition: Språk som dels är tydligt, dels är begripligt för de avsedda mottagarna.
Tydligt språk: Skriv okomplicerat. Undvik ålderdomliga ord och långa meningar med komplicerad meningsbyggnad.
Begripligt språk: Skriv mottagaranpassat.
11 § Språket i offentlig sektor ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Allra först, ställ dig frågorna:
Använd inte förkortningar i löpande text, utan skriv ut orden i stället. Det förenklar läsbarheten.
Undantag: kB, MB, km/tim, måttenheter som kvm, cm, dl, kcal och liknande. Men: Det är flera kilometer till närmaste sjö.
Är utrymmet starkt begränsat, till exempel i en tabell, kan du använda förkortningar. Skriv dem då med punkter och utan mellanslag. Detta för att minimera risken att begreppet delas upp på olika rader.
Förkortningar bör också användas när något är av ”tabellkaraktär”, till exempel i en faktaruta.
Ovanstående flerordsförkortningar är så kallade avbrytsförkortningar, där punkten markerar varje ord som brutits av.
Undantag från denna regel: dvs. och osv. Även månader och veckodagar: mån, tis, jan, feb.
Om sista bokstaven i en förkortning också är sista bokstaven i det utskrivna ordet, uteblir punkten.
Observera att du aldrig ska använda ”Länktitel”, eftersom det kan leda till att det blir dubbel uppläsning av skärmläsare.
Lämna fältet för ”Öppna i” tomt. Interna länkar, externa länkar och länkar till pdf-dokument, bilder, filmer etc ska alla öppnas i samma flik. Annars fungerar inte webläsarens backknapp.
Vid länk till dokument ska filformat skrivas ut:
Man ska kunna förstå vart en länk leder innan man klickar på länken.
Länkar ska kunna förstås utan sitt sammanhang eftersom många besökare letar innehåll genom att hoppa mellan rubriker och länkar och inte alls läser texten.
Eftersom staden har så många olika webbplatser är det ibland otydligt för en besökare att avgöra om hen har hamnat på en ny webbplats eller inte. Det kan också vara svårt för en redaktör att avgöra om en länk ska betraktas som extern eller inte.
Länk till annan sida på den egna webbplatsen eller sida inom multisajten:
Länk till extern webbplats (skriv vems webbplats):
Länk till undersida på extern webbplats (skriv sidans namn + vems webbplats):
Provdatum för nationella prov, Skolverkets webbplats
Länk till mediafil (till exempel pdf) på extern webbplats:
Tydligare regler vid konsumentavtal, Riksdagens webbplats (pdf)
Följande hjälper inte besökaren på något sätt så undvik detta.
Länkar inuti brödtext ger sämre läsbarhet och det blir svårt att trycka rätt i mobilen. Lägg länken i ett eget stycke, alltså med en vanlig radbrytning under föregående stycke.
Vi erbjuder fixartjänst för dig som fyllt 75 år och bor i Stockholms stad.
Använd den formatering (stilmall) som passar typen av länk. På multisajten .stockholm har vi flera alternativ. Den enda länken vi inte ”aktivt formaterar” är länk till en e-postadress. När du länkar till e-postadressen blir länken understruken och blåmarkerad, men du lägger alltså inte någon ytterligare stilmall för e-postadressen.
Telefon: 08-123 45 678
E-post: fornamn.efternamn@stockholm.se
Stilmallen Länk till sida är den vanligaste formateringen. Den används till interna såväl som till externa länkar. Dessutom finns det fyra andra specialformateringar.
Personer som har nedsatt syn ska också kunna förstå bilder och annat grafiskt innehåll. En alternativ text (alt-text) läses upp för de som använder ett uppläsande hjälpmedel som till exempel en skärmläsare. Alt-texten används också om sidan av någon anledning inte laddar in bilden.
Innehållsbärande bilder ska ha en alt-text. Alt-texten ska förmedla bildens budskap och är alltså inte ”bara” en redovisning av bildens komponenter och vad den föreställer. En alt-text skrivs alltid utifrån sitt sammanhang – då det är just budskapet som ska fram.
Myndigheten för digital förvaltning (Digg) nämner några vanliga fel med alt-texter som de upptäcker när de granskar webbplatser:
Textalternativ för bilder – information när inte bilden kan visas, Diggs webbplats
En mening eller ett stycke med tre faktapunkter eller fler bör skrivas om till en punktlista. En punktlista ökar tillgängligheten och är
Inledande versal, kolon, och punktens vara eller icke vara (i slutet av varje rad) beror på om varje rad är en fullständig mening eller en fortsättning på inledningsfrasen.
Surikater är roliga djur som
Surikater har olika egenskaper:
Surikater har många egenskaper och förmågor:
Om listan innehåller punkter i en kronologisk ordning (till exempel en instruktion), eller om du lätt ska kunna hänvisa till en viss punkt i listan (till exempel en dagordning), kan du använda en nummerlista istället.
Använd tankstreck (–) och inte bindestreck (-).
Observera att det inte ska vara något mellanslag före eller efter tankstrecket.
Så här gör du tankstreck: Håll ner alt-tangenten och tryck sedan 0150 på det numeriska tangentbordet.
Vi skriver datum på det här sättet: ”den 31 oktober” eller ”måndag den 31 oktober” (inte ”måndagen”).
I löptext skriver vi inte 31/10, 191031, 2019-10-31, 31 okt etc. Däremot kan 2019-10-31 skrivas i sidhuvudet.
Är det utrymmesbrist, om du har en tabell eller anger datum i en rubrik, utelämna då ”den”.
I en lista är det viktigt att få uppmärksamhet på själva datumet (snarare än veckodagen). Notera också att vi här utelämnar ”klockan”.
2 mars 12.15–17.30
3 mars 06.30–20.00
4 mars 06.30–18.00
Telefonnummer skrivs i något av följande format:
I Stockholms stad arbetar vi med inkluderande kommunikation – det vi kommunicerar ska vara lätt att ta till sig oavsett vem man är. För att lyckas behöver vi vara medvetna om att våra målgrupper har olika förutsättningar att ta till sig stadens kommunikation. Vi ska spegla verkligheten för att alla ska känna sig berörda och delaktiga men vi kan också medvetet förmedla budskap för att försöka bryta oönskade normer och fördomar.
Uppdaterad